UNO
Imorgon smäller det !
Tolvmansgatan, Karlstad
Charlie Kiddo And The Rocking Horses lirar 21.oo
Knekta Kungar lirar 22.oo
Denim Donkies lirar 23.oo
Inträde 40 spänn en rälsbuss för studeranded kostar högst 29 kronor. Klart ni ska dit !!!
//Knekta
Coming up on the adult channel!
Det ska bli fett kul att lira utanför staden, det blir faktiskt Knektas första och förhoppningsvis inte sista spelning utan för Krillehöla. Om ni har svängarna förbi Karlstad så får ni gärna stoppa in trynet innanför dörren och säga hej och varför inte dansa och skrika lite?
Våran kära Gurra håller även på med en hemsida åt oss som enligt uppgifter av CIA kommer bli helt o-hack-bar, så det är ingen idé att ni finniga hormonstinna datanördar som tittar på startrek och dricker 3 liter cola om dan ens försöker, because you won´t make it! Men även er älskar vi här i Knekta Kungar, är det inte underbart?
Vi har också planerat att spela in några nya låtar i december hos Kjelleman. Det blir fett I promise you! Och alla ni som sitter hemma och biter på naglarna av oro för vad som kommer hända med hunken i bandet (och då vet ju alla att jag pratar om Patrik "Bruno" Karlsson ) så kan jag berätta att det är lite oklart just nu. Han vill fortfarande lira med oss och vi vill så klart fortfarande lira med honom men på grund av hans jobb så vet vi inte riktigt hur det kommer bli.
Men vi lovar att hålla er uppdaterade på världens bästa blogg !
Barre är en grym poser, ni ser hur han ger mer liv åt bilden genom att fukta läpparna med sin
tunga. Helt oberörd står han där som Mona Lisa och med sitt kroppsspråk säger han:
Grr... Grr... Jag vill ha dej... Grr....grr...
Detta lärde han sej när han gick scenisk konst på skurup förr förra året.
Plötsligt blev det tyst...
När vi fick beskedet om spelningen på environiq arena så trodde vi knappt att det var sant men ändå kändes det helt rätt. Vi hade slitit i 2 år här i krillehöla och nu fan var det våran tur! man står där bakom scenen och hör folk skrika, det är som enda muller i arenan, laddad med känslor och laddad med förväntningar. Man peppar varandra och sedan tar man steget ut i den 40 minuter långa drömvärlden man har repat inför i 1 månad men kanske längtat efter hela ens liv. Det är en sjuk känsla att stå där inför kanske 5000 pers och sjunga och spela låtar som man snickrat ihop nere i replokalen. Man står där i 2400 sek och upplever allt man funderat på hur det skulle kännas i flera månader, man känner att varje dag nere i lokalen är värt det och varje kväll man suttit och skrivit låtar natten lång... det är värt det. men plötsligt slår vi an det sista ackordet och ramlar av scenen och vaknar med en duns...det är tyst.... har jag drömt? Vad jag vet så kan man inte fånga drömmar på kort och film och jag har sett bilder på oss där uppe på den 8 * 12 m stora scenen. det hände... och våran barre var tyvärr inte med...
men tack robin för att du ville ställa upp! guld!
och tack alla som kom!
